Lisa Hilland, formgivare: ”Jag hittar min inspiration i naturen”

Formgivaren Lisa Hilland tar aldrig den enkla vägen. Bakom hennes design ligger ett intensivt sökande efter en form som lyfter fram materialets karaktär och resulterar i en produkt som har någonting eget. Det har lett till utmärkelser som Årets möbel i tidningen Resicence för stolen Bow och priset Årets formgivare 2013 i Plaza Magazine Awards.

I fjol lanserade hon det egna varumärket Mylhta med ett poetiskt och naturinspirerat anslag och tidigare i år lanserades hennes första samarbete med glasbruket Orrefors. Bloom är en organiskt formad vas med ett löstagbart klot av metalltråd inuti, som både förstärker kristallens skira och transparenta karaktär och kan användas för att arrangera blommor eller kvistar.

Samarbetet med Orrefors började med att Lisa tog kontakt för att få hjälp med ett annat projekt, som sedan kom att läggas på is.

”Då fick jag frågan om jag inte ville göra någonting för dem och det ville jag naturligtvis”, berättar hon.

Om sin formgivning säger Lisa att hon försöker få materialen att framstå som så attraktiva och vackra som möjligt i en design som också är funktionell.

”Jag arbetar väldigt mycket med utgångspunkt i materialen. Formmässigt hittar jag mycket inspiration i naturen. Vissa geometriska former, som spiraler och hexagonaler, finns överallt i naturen och återkommer ofta i min design. Om jag arbetar länge med en form brukar jag ofta komma fram till enkla, arketypiska former. Konst och mode är också spännande. Och arkitektur. I viss arkitektur, som till exempel av Zaha Hadid, kan man också känna igen vissa strukturer från naturen.”

Uppdraget från Orrefors var att skapa en vas i kristall som skulle vara lika vacker med blommor i som utan. Lisa utgick från en grund-

idé att få kristallen, Orrefors signum, att skimra genom att låta formen bryta ljuset på ett vackert sätt. Hon ville att formen skulle anknyta till naturen och landade till slut i en organiskt rundad form med fasetter som skulle kunna vara hämtad från botaniken eller kanske mineralriket. Men att hitta rätt tog sin tid.

”Jag fick beta mig igenom ’några’ former innan jag kände att jag var på rätt spår”, säger hon med ett skratt.

Det var efter en ledig dag i Köpenhamn som allt föll på plats. Lisa kom hem, satte sig i studion som hon delar med maken, och så lossnade det. Förutom studion delar hon en verkstad med sin far där hon kan bygga modeller, såga och svetsa.

”Jag göra nästan alltid modeller i skala 1:1. Det är viktigt för mig att få känna på proportionerna, jag är väldigt hands on. Det är kaffe, musik och full aktivitet!”

Metoden att utveckla idéer med hjälp av modeller är präglad av hennes utbildning på den legendariska designskolan Central St Martin's College of Art i London, en institution som format designer som Alexander McQueen, Stella McCartney och John Galliano.

”Jag flyttade till London direkt efter gymnasiet och gick en grundläggande konstutbildning innan jag kom in på Central St Martin’s. London har betytt jättemycket för mig. Jag trivs i en miljö där många kulturer möts, så är det ju i Malmö också”, konstaterar hon

Under utbildningen handlade allt om processen. Den var till och med viktigare än slutresultatet.

”Jag lärde mig att verkligen utveckla projekt och inte stanna vid den första iden. Fortfarande skissar jag och bygger modeller för att komma fram till resultatet. För Bloom har jag nog betat igenom tre, fyra säckar med metall för alla skalmodeller som jag byggt. Det kan ta tid att hitta rätt”, säger hon.

Förutom att frambringa framgångsrika formgivare är Central St Martin's känd för högt tempo och för att ställa mycket höga krav på studenterna. För Lisa kunde det vara tufft, men det var viktigt för hennes utveckling och en bra förberedelse för arbetet som fristående formgivare.

”Om man inte får kritik lär man sig inte. Jag lärde mig tidigt att filtrera och ta åt mig av det som var värdefullt i kritiken. Arbetet som designer innebär att man blottar sig och ibland upplever stor prestationspress, särskilt innan man lärt känna sin kund. Men det är bara att köra på.”

Skaparlusten har funnits där sedan hon var liten. Med en mamma som är bildlärare utbildad på Konstfack och en pappa som är arkitekt hade hon alla möjligheter att få utlopp för sin kreativitet när hon växte upp. Och de möjligheterna tog hon vara på med besked. I skolan drev hon sin slöjdlärare till vansinnets gräns, bland annat med stora hästtäcken som hon gjorde åt ponnyn som hon var fodervärd till.

”Jag fick göra allt jag hade lust med hemma. Jag ritade och målade, byggde grejor, höll på med keramik och gjorde smycken.”, berättar Lisa.

”Det har varit ett naturligt sätt för mig att uttrycka mig på. Och ett väldigt roligt och härligt sätt att filtrera världen runt omkring på. När man gör det jag gör har man aldrig tråkigt.”

Samarbetet med Orrefors beskriver hon som fantastiskt givande.

”Produktutvecklarna, teknikerna och glasblåsasarna i hyttan – alla är så otroligt skickliga på det de gör. Jag har lärt mig väldigt mycket om kristall under arbetet, som till exempel att varje glasbruk har sitt eget recept på kristall. Det där receptet är heligt och kvaliteten varierar enormt mellan olika glasbruk”, säger hon.

Arbetet med Bloom gav mersmak och nu arbetar Lisa på ett nytt projekt för Orrefors som, när det här skrivs, fortfarande är något av en nöt som ska knäckas.

”Jag var med i en pitch om att göra ett vin-glas och det arbetar vi med nu. Det är jättekul! Och jag kan tänka mig att det kommer att kännas bra att kunna dricka fredagsvin i glas som jag designat själv!”