Q&A Stefan Nilsson: ”Avsaknaden av nya tankar gör att vi engagerar oss enormt mycket i färg”

Utifrån vad du har sett på mässor och designveckor i år, vilka är de mest betydelsefulla strömningarna i inredningsvärlden just nu?
”Det finns en enorm osäkerhet just nu. Det, och det faktum att vi inte träffats under två tre år, gör att vi inte ser några nya tankar. Osäkerheten gör att vi håller tillbaka på kreativiteten.

Därför fylls inredningsvärlden av produkter som lanserats från arkiven. Det är så mycket relanseringar just nu att vi snart kommer att få en tydlig motreaktion. Men inte 2022. Däremot 2023. Den som gillar 50-, 60- och 70-tal behöver passa på nu. Alldeles, alldeles snart är det otrendigt.

Avsaknaden av nya former och tankar gör också att vi engagerar oss enormt mycket i färg. Det är egentligen inte någon färgkombination eller färgkarta som är mer rätt, utan det handlar om färg i alla varianter. Det kan vara pasteller i kombination, eller beige och champagne, eller mörkare färgskalor. Att vi pratar mer om färg är så klart på grund av att det finns så få nya former. Det är fortfarande sittpuffar och småbord (som tidigare) men nu kanske vi talar om vilken färg de har, snarare än vilken form. En av Europas mest intressanta formgivare just nu är svenska Tekla Evelina Severin (@teklan på Instagram) som verkligen profilerat sig som färgexpert. Man kan så klart också räkna in italienska Cristina Celestino eller brittiska India Mahdavi här. Allt har med färg att göra.

Hållbarhet är fortfarande på allas läppar men kommer ta ett steg tillbaka under kommande år. På pressträff i Milano säger mässans president Maria Porro saker som ”vi ska inte stressa fram hållbarhet” och ”en produkt som håller länge är också hållbar”. Detta för att kunna släppa in utställare som inte gör hållbara produkter men kanske ”bra” produkter – som till exempel italienarna Cappellini, Moroso och de andra.”

Hur kommer det att påverka formgivning, produktion och konsumtion av inredningsdesign under kommande år?
”Jag tror det är svårt att göra en realistisk och relevant bedömning på två, tre år. Utifrån ett konsumtionsperspektiv så ser jag att vi önskar köpa färre saker. Samtidigt ökar ”fast fashion”-tänkandet inom inredningsvärlden där vi konsumerar på samma dåliga sätt som när vi konsumerar mode. Idag köper man en ljusstake för 20 kronor och tänker att den ska hålla en kort tid. Så – vi har ett starkt ideal om att konsumera mindre, samtidigt som billighetskonsumtionen ökar.

Tittar man på den unga generationen så ska det bli väldigt spännande att se hur dessa 20-åringar konsumerar. De är annorlunda. De skiljer sig på många sätt från oss medelålders, de har helt andra värderingar. Kommer de bygga utekök på samma sätt som 30-åringarna?
Jag är dock optimist när det gäller form. Jag är säker på att vi kommer se en ny kreativitet alldeles snart. Helt nya tankar. Som till exempel på mässan Eurocucina i juni. De nya köken är helt osynliga. Fläkten sitter osynlig i väggen, induktionsspisen är en del av stenbänken, blandaren skjuts ner under bänkytan och en bricka läggs över hon. Allt är bara släta ytor. Inte ens en kaffekokare framme. Vilka produkter vill man ha till ett sånt kök?
Jag är säker på att det kommer massor av nytt. Vi måste bara sluta relansera gammalt och titta framåt.”

Finns det någon övergripande trend eller signaturprodukt som är typisk för 2022?
”Jag skulle säga att det handlar om färg. Vi kommer att titta tillbaka på perioden 2021–2026 som åren då vi engagerade oss i rätt sorts gul tillsammans med rätt sorts terrakotta.”

De unga vuxna som är födda i början av 00-talet, vad kännetecknar dem som inredningskonsumenter?
”Gen Z är de som är födda cirka 1998–2015. Väldigt förenklat kan man säga att dessa unga människor är helt digitala, pragmatiska och socialt och hållbart engagerade.

När det gäller det pragmatiska så kan man uttrycka det som att de är inte alls lika intresserade av upplevelsedriven konsumtion som vi äldre. Allt detta ”fluff” som finns runt varumärken är inte intressant. Ett tydligt exempel är hur Victoria's Secret jobbar mycket med upplevelse men det som dagens ungdomar vill konsumera är varumärket Aerie, ett företag som arbetar med riktiga människor och utan retusch på bilderna. Uttryck som ”raw, real and relatable” finns här. Och glöm inte mångfald. Alla ska med. Alla sexualiteter, kön, hudfärger, funktionsnedsättningar och allt vad det kan vara. No more bodyshaming”

Vi behöver konsumera inredning på ett mer hållbart sätt, samtidigt som lågt pris fortfarande är ett viktigt konkurrensmedel. Hur ska branschen tackla det?
”De undersökningar jag läser handlar om att de flesta vill konsumera färre saker. Förhoppningsvis färre och bättre. Och mer hållbart. För branschen gäller det framför att att titta på cirkulära lösningar, inte bara material utan hur produkten hanteras efter att konsumenten tröttnat på den.

Jag tycker det är intressant att se hur exempelvis Nespresso arbetar med att få sina aluminiumkapslar i ett cirkulärt system. Vi kanske borde ha pant på ljusstakar i glas? Man kan absolut säga att svenska Cervera nästan försöker utveckla nåt sånt med sitt Cervera Vintage. Nej, de har inte löst det hela vägen men man testar något nytt och det gillar jag.

Jag tror att butiken i framtiden absolut måste ha fler tjänster kopplade till sin verksamhet. Reparationstjänster och cirkulära tjänster är här för att stanna.

Hållbart och inredning. Det är en stor och svår fråga. Jag understryker – det handlar inte bara om material utan om annat. Flera företag försöker sig nu på uthyrning av produkter. Kanske är det ett sätt?”

Vad av allt du sett hittills i år gör dig hoppfull för inredningsbranschens framtid?
”Hoppfull … Jag skulle säga att det händer en massa spännande saker vid kontaktytan mellan slutkonsument och butik, alltså inom retail. Under året så har jag hunnit resa lite och i Paris så har Printemps öppnat hela sjunde våningen i varuhuset för vintage och reparation. I London har Selfridges generellt gjort om en tydlig del på entreplan för aktuella områden. När jag var där så testade man massa nya hållbara material med mera. Just London var väldigt spännande. Brexit har gjort att många kontintenal-europeiska länder slutat leverera till Storbritannien. Det gick exempelvis nästan inte att hitta något från Iittala i staden. Istället tar man in nya leverantörer från Commonwealth-området. Jag hittade massa kanadensiska, australiska och till och med afrikanska leverantörer. Retail håller verkligen på att förändras och det känns bara kul. På designsidan händer inte så mycket 2022.”

Vad har du blivit mest överraskad av 2022?
”Att företagen fortfarande orkar. Det har varit högkonjunktur för heminredning under pandemin. Sen kom krig, råvarubrist och inflation. Det händer så enormt mycket på kort tid. Jag är faktiskt förvånad att så många fortfarande orkar. Sen är jag väldigt glad över alla färger. Det är egentligen väldigt lite ny form, så fokus ligger på färgerna.”

Vilka mässor har du hunnit besöka i år?
”Heimtextil, Formland, Maison & Objet, Salone del Mobile, 3 Days of Design och våra svenska varianter med en digital Formex i januari,  Stockholm Design Week i februari och Stockholm Creative Edition i maj. Under hösten 2021 så hann jag besöka Formland, Salone del Mobile, Maison & Objet, 3 Days of Design, Dutch Design Week i Eindhoven och Architect at Work i Oslo.
Jag gjorde inte Clerkenwell i London som jag har hört gott om. Och inte New York Design Week, som jag hört inte höll måttet.”

Hur har de varit, jämfört med före pandemin?
”Jag vill svara att man har skött sig bra. Man kan så klart nagelfara och skrapa på ytan men jag tycker ändå att mässorna varit bra. Det är så klart konstigt att stora varumärken som exempelvis. Alessi inte är med på Maison & Objet. Eller att italienska företag som Cappellini inte är med på Il Salone i Milano. Men det gör att man kan ägna tid åt andra aktiviteter. Helt okej. Jag har haft trevligt och lärt mig något varje gång.”

Vad tänker du om mässornas roll i framtiden?
”Jag gillar ju mässor. Verkligen. Jag jämför hur det är när jag går på stan i Milano eller under 3 Days of Design. Under dessa showroom-företeelser så hinner jag kanske besöka 8–10 showroom på en dag. På en mässa hinner jag prata med 50–60 företag på en dag. Det är mässornas absoluta styrka. Hotet mot mässornas framtid är om de stora företagen hoppar av så att man måste göra både mässa och showroom. Vad händer till exempel med Formex om Mateus, Orrefors Kosta Boda, Linum och alla andra stora företag väljer att hoppa av?
Alla pratar om att sociala kontaktytor behövs mer på mässor. Vi behöver träffas och mötas. Jag tycker att exempelvis Formland har en unik position med sina sociala ytor med snygga restauranger som magneter. Även Ambiente försöker detta, men Formland gör det bättre. Men jag förstår varumärken som då blir irriterade, ”locka inte bort folk från min monter”. Så lösningen är inte helt självklar.

Det digitala tror jag inte är viktigt för mässor. Det innebär en massa koordination och ingen har riktigt lyckats. Maison & Objet och Messe Frankfurt storsatsar på området men det blir gärna mejl som hamnar i skräpkorgen. Jag hörde ryktesvis att just Clerkenwell lyckades med en digital lösning, men den såg jag inte själv.

Jag vet att framtiden för mässor är osäker. Alla har blött pengar. Vi kommer alltid behöva träffas och visa upp nyheter som inköpare ska ta in till sina butiker. Vad är det organisationen Svensk Handel säger? Det finns ca 1 000 inredningsbutiker i Sverige. Måste vi ha en sån stor mässa som Formex för 1 000 butiker? Jag gillar mässor och försvarar gärna deras existens – men jag förstår att framtiden faktiskt är oviss.”
www.trendstefan.se