Trend: Hållbarhet blir ett måste för butiker
Att ha en klimatvänlig hållning är något som handlare behöver tänka på i sin dagliga verksamhet, menar detaljhandelsexperten Flemming Birch. Det är en trend som når långt in i framtiden, inte minst pådriven av coronakrisen.
Det kan vara så att kunder i inredningsbutiker inte efterfrågar hållbara produkter i större utsträckning just nu. Men det kommer de att göra, menar detaljhandelsexperten Flemming Birch. I framtiden måste butiker tänka hållbart, de måste stå för något och de måste marknadsföra sig på sin hållning såväl som på sitt hållbarhetsarbete.
”När vi tittar lite framåt tror jag hållbarhet kommer att vara en avgörande fråga för detaljhandeln. Inte minst för att hållbarhet och klimatmedvetenhet redan har tagit tag i livsmedelsindustrin. Konsumenterna har blivit riktigt bra på att avkoda hållbarhet i livsmedel och det råder ingen tvekan om att hållbarhet snart kommer att vara avgörande också för inredningsindustrin”, säger han.
”Klimatfrågans påverkan på dagordningen avtar inte. Den har fått upp farten och har blivit en del av undervisningen i våra skolor. Det är inte en modefluga som passerar. Generation Z eller ”Generation flygskam” är på god väg och det har gått snabbare än jag förväntade mig. Gymnasieelever vill inte åka på studieresor om de sker med flyg, och det är de som om några år kommer att kunna köpa och börja ställa krav. De har vant sig vid att ställa krav på klimatvänlighet och hållbarhet och det måste butikerna också vänja sig vid.”
Etik är den nya marknadsföringen
Etik kommer att bli den nya marknadsföringen, menar Flemming Birch. Om din butik är klimatvänlig eller är dina varor hållbara – kom ihåg att berätta det!
”Det kommer att vara en viktig marknadsföringsparameter, och dina initiativ på den fronten ska inte gömmas på sista sidan på din webbplats. Det ska visas på första sidan med information som tydligt säger: Vi vet vad allt kostar i miljöredovisningen och vi vet vad det är gjort av”, säger Flemming Birch.
Än en gång tar han livsmedelsindustrin som ett exempel.
”Pris och kvalitet har alla kontroll över och varorna kostar ungefär samma. Det är därför aktörerna nu tävlar om hållbarhet. Coop vill bli av med bekämpningsmedelsrester i maten och Lidl har meddelat att de kommer att bli koldioxidneutrala i Danmark under 2020. De vill skapa mångfald och vi som konsumenter konfronteras med detta. Därför kommer det också att finnas en önskan från konsumenterna om hållbarhet i andra branscher”.
Dessutom konstaterar Flemming Birch att Danmark har sett en relativ nedgång i konsumtionen under några år. Det innebär inte att danska konsumenter spenderar mindre pengar, men den del av vår disponibla inkomst som vi spenderar på konsumtion har minskat. Delvis på grund av den pågående pandemin, men trenden var redan på gång. Det är helt enkelt inte cool att överkonsumera längre.
”För 10 år sedan var det häftigt att kunna berätta att du flög till London på fredagen, köpte en massa saker och flög hem igen på söndagen. Alla var avundsjuka och ville veta vad du hade köpt. Idag är idealet anti-konsumism. Influencers som inte har köpt kläder på ett och ett halvt år ger goda råd till sina följare. Idealet har ändrats och ska du konsumera så ska du konsumera återvunnet”.
Antikonsumtionsvågen har i princip varit över oss sedan finanskrisen, men enligt Flemming Birch av olika skäl.
”Först var det på grund av en ekonomi som behövde konsolideras. Nu är klimatagendan anledningen till att vi inte konsumerar. Det är coolt att komma in i begagnade kläder eller kläder som du har gjort själv. Detaljhandeln måste hantera detta.”
Butiker måste välja
Flemming Birch säger att det som händer idag är att det är butikerna som måste göra valet för konsumenterna.
”Konsumenten ska inte förhålla sig till om något är hållbart eller inte. Det valet gör butikerna. Liksom cigaretterna som nu täcks i Danmark är det ett val som butiken gör för konsumenten och det återspeglar butikens image. Livsmedelsbutiker kan inte längre ha ägg från burhöns som står i kylskåpet, för om du ger konsumenten valet så signalerar det att du som affärsman inte bryr dig. Och du måste bry dig”.
Som ett exempel på detta berättar Flemming om Bodyshops nya flaggskeppsbutik i London där kunderna kan tanka schampo i medtagna behållare, och där ett aktivistcentrum har inrättats – en del av butiken där olika aktivistgrupper kan samlas. Med andra ord gör butiken ett aktivt val – och man säger det högt.
Om du som butik inte har en hållning, tror Flemming Birch, så kommer priset att vara avgörande. Men om man är den billigaste på marknaden tittar konsumenterna på varumärket med ökande skepsis. De vill inte att varor ska produceras under eländiga förhållanden i Bangladesh. Producenter behöver fortfarande ha kontroll över sin produktion.
Generellt anser Flemming Birch att man från återförsäljarnas sida bör fokusera på livstidsprodukter som är byggda för att hålla och som aldrig går ur modet. Han tror att de butiker som får det svårast är de som placerar sig i mellansegmentet, där saker inte har ett andrahandsvärde, inte är billiga och där det inte finns någon anledning till varför de är dyra.
Uppgradera till miljövänlighet
Flemming Birch anser också att butiker i allmänhet måste se till att de har ett hållbart uttryck. Det kan vara att använda LED-lampor och byta ut plastpåsarna mot alternativ, nu när det blir ett krav att du inte längre får överlämna gratis plastpåsar från 2021 och att leva upp till 70 procents minskning av koldioxid, vilket är det officiella målet i 2030. Men det kan också handla om att delta aktivt i att stödja etiskt korrekta initiativ i lokalsamhället, så att butiken visar sin position och blir synlig på vägen.
”Varorna hamnar lite i skymundan. Det viktiga är allt som omger dem, inklusive det hållbara, det etiska och den hållning som butiken speglar”, avslutar Flemming Birch.